Klimatförändringens ABC

Den pågående klimatförändringen har redan lett till en global årsmedeltemperaturhöjning på drygt en grad (jämfört med 1850-1900) och den klimatforskning som FN:s klimatpanel (IPCC) sammanställer visar att redan 1,5 graders uppvärmning medför stora risker för ekosystem och samhällen. Det finns ett starkt samband mellan klimat- och vattenvårdsfrågor. Den globala uppvärmningen tar sig uttryck i förändrade nederbörds- och flödesmönster och därmed föränderliga förutsättningar för förvaltning av våra vatten.

För Sveriges del får vi räkna med en större temperaturförändring än det globala genomsnittet, vilket beror på att uppvärmningen går snabbare ju närmare polerna man kommer. Sveriges långsträckta geografi medför därmed skillnader mellan de södra och de norra landsändarna.

Vi har sannolikt kraftigare nederbörd att vänta, på grund av klimatförändringarna.

Klimatmodellerna pekar i grova drag ut att den största förändringen i Sveriges klimat sannolikt kommer att handla om mildare och blötare vintrar (främst i norra Sverige), kraftigare nederbördsextremer, stigande havsnivåer och surare hav, förändrade flödesmönster i vattendrag, längre perioder med torka och längre växtsäsong. Till detta kommer värmeböljor, bränder, ras/skred/erosion och liknande extremväder med infrastrukturskador och störningar i såväl ekosystem som i samhällsviktiga verksamheter som resultat.

Hur klimatet påverkar andra delar av världen är också relevant för oss i Sverige att ta hänsyn till eftersom vi är beroende av insatsvaror och livsmedel som importeras från andra länder.

Tips på mer läsning

Hur klimatet förändras | Klimatanpassning.se 

SMHI:s seminarieserie om klimatet

Varför klimatanpassa? | Klimatanpassning.se

IPCC Nationell kontaktpunkt | SMHI

Klimatarbetets två spår

Klimatarbete handlar dels om att bromsa den mänskliga påverkan på klimatet (minskad klimatpåverkan, Eng. mitigation), dels om att stärka förmåga att möta de utmaningar som ett förändrat klimat för med sig (klimatanpassning, Eng. adaptation). De två spåren är lika viktiga och arbetet med dem bör samordnas för att minimera risken för målkonflikter, samt för att dra nytta av eventuella synergi­effekter. Vattenvårdsfrågor återfinns inom båda dessa områden, såväl som en riskutsatt resurs (t.ex. så riskerar grundvattnet att minska till följd av torka) som en potential för att arbeta med klimatåtgärder (t.ex. så kan vattenhushållning i landskapet utgöra kolsänka, minska risken för bränder och bevara biologisk mångfald).

Parisavtalets mål om klimatåtgärder handlar både om minskad klimatpåverkan och klimatanpassning även om fokus huvudsakligen ligger på att minska klimatpåverkan. För att lyckas nå målen om att begränsa uppvärmningen måste koncentrationen av växthusgaser minska i rask takt. För att uppnå detta behöver vi ställa om till förnybara energikällor samt värna eller stärka förmågan hos de så kallade kolsänkorna (t.ex. genom natur­­baserade strategier som återvätning av våtmarker, återskogning och förändrad markanvänd­ning för ökad kolinlagring; eller tekniska strategier som exempelvis CCS/BECCS som går ut på att fånga in koldioxidutsläpp och lagra dem under jord).

Eftersom klimatet är ett trögföränderligt system kommer ett förändrat klimat att medföra påfrestningar på natur- och samhällssystem under en lång tid framöver, även efter att växthusgasutsläppen börjat minska. Klimatanpassning handlar övergripande om att identifiera risker och sårbarheter, samt att hantera dessa genom åtgärder som ökar robusthet och återhämtningsförmåga. Detta gäller oavsett om man fokuserar på byggda miljöer, samhällsviktiga funktioner eller ekosystem. Genom att identifiera och bedöma riskerna och konsekvenserna av ett förändrat klimat kan man vidta åtgärder för att minska sårbarheter och därmed öka samhällets robusthet.

Klimateffekter kan leda till förlust av ett värde, som produktionen av dricksvatten till exempel.

Den risk man talar om i det här fallet är inte själva klimatförändringen och dess effekter (skyfall, torka, skogsbrand osv) utan risken handlar om att dessa klimateffekter ska leda till förlust av ett värde eller en funktion (t.ex. ekosystemtjänsten grundvattenbildning eller den samhällsviktiga verksamhet dricksvatten­produktion).

  • Risk bedöms utifrån skattningar av riskens sannolikhet och konsekvensernas allvarlighetsgrad. Sannolikhet kan t.ex. bedömas utifrån inom vilken tidsperiod det är sannolikt att något inträffar. Konsekvens bedöms utifrån hur stor och allvarlig störning händelsen skulle leda till och hur svårt (eller omöjligt) det skulle vara att återställa system och funktioner efteråt.

För exempel på hur en risk- och konsekvensanalys kan se ut hänvisas till Mälarens vattenvårds­förbunds riskanalys för Mälaren

  • Sårbarhet bedöms utifrån hur exponerat något är för en viss risk och hur hög anpassningskapaciteten är. I korta drag minskas sårbarheten antingen genom att hindra eller minska exponeringen för risken och/eller genom att öka anpassningsförmågan.
  • Tidsperspektivet är viktigt att vid bedömning av risk, planering av infrastruktur och prioritering av åtgärder. Detta innebär att såväl konstruktionstid som livslängden på det som ska skyddas måste ingå i kal­kylen, vilket för många infrastrukturprojekt (som byggnader, broar, vägar, VA-nät) sträcker sig långt in i framtiden.

Tips på mer läsning

Klimatstrategi för Västmanlands län (lansstyrelsen.se)

Klimat- och energistrategi för Stockholms län 2020-2045 | Länsstyrelsen Stockholm (lansstyrelsen.se) 

Ett robust samhälle handlingsplan för klimatanpassning i Stockholms län | Länsstyrelsen Stockholm (lansstyrelsen.se)

Tillsammans för ett fossilfritt Uppsala län – Klimat- och energistrategi | Länsstyrelsen Uppsala (lansstyrelsen.se)

Regional handlingsplan för klimatanpassning | Länsstyrelsen Uppsala (lansstyrelsen.se)

Energi- och klimatprogram för Örebro län 2017–2020 | Länsstyrelsen Örebro (lansstyrelsen.se)

Ett klimatneutralt Södermanland 2045 | Länsstyrelsen Södermanland (lansstyrelsen.se)

Regional handlingsplan – Klimatanpassning 2014 | Länsstyrelsen Södermanland (lansstyrelsen.se)

Klimatscenarier

Klimatscenarier är beskrivningar av möjliga framtider och baseras på en räcka antaganden, bland annat om kommande politiska beslut, vilka klimatåtgärder som faktiskt genomförs och hur utvecklingen av klimatutsläpp ser ut framöver. Det är viktigt att var medveten om att klimatscenarier inte är prognoser och att de inte är kopplade till sannolikhetsnivå. De kan trots det användas som vägledning för beslut och planering samt som stöd för att visualisera vilka utmaningar olika framtider kan innebära. Men, framtiden är öppen – vilket klimatscenario som bäst illustrerar framtiden hänger på vad vi människor gör härnäst!

Tidigare har SMHI sammanställt länsanalyser över hur klimatet enligt olika klimatscenarier kan komma att förändras under innevarande sekel. Nya observationer görs dock kontinuerligt och för att tillhandahålla ett uppdaterat underlaget presenterar SMHI framöver detta material i en klimatscenariotjänst. Där finns basfakta om klimatet och för att få en uppfattning om framtidens klimat kan man välja mellan en enkel eller en fördjupad klimatscenariotjänst. För att få fram önskad information görs val av geografiskt område, utsläppsscenario, årstid, klimatindikator och tidsperiod. Detta material kan bland annat användas som planerings- och beslutsunderlag.

Framtidens klimat | SMHI

Åtgärdskategorier

Det är lätt att tänka att en åtgärd är när man ”sätter spaden i backen” men i verkligheten innebär arbetet med klimat- och vattenvårdsåtgärder både direkta och indirekta åtgärder. Olika typer av åtgärder fyller olika funktioner och har olika tidsperspektiv avseende genomförandet av dem. SMHI beskriver följande fyra åtgärdskategorier:

  • Analyserande åtgärder
  • Styrande/organisatoriska åtgärder
  • Informativa åtgärder
  • Tekniska/ekosystembaserade åtgärder

De olika åtgärdskategorierna bygger tillsammans en organisatorisk robusthet kring riskidentifiering, hantering och genomförande. Det är således inte i sig självt tillräckligt med informations¬material, policys och rutiner, men utan dem riskerar alltför mycket av det konkreta genomförandet att bero på enskilda nyckelpersoners kompetens och nätverk.

Genom att ta med alla de perspektiv som kategorierna belyser kan istället organisationen som helhet att bygga upp sin långsiktiga och kollektiva kompetens.

Analyserande åtgärder

Insamling och produktion av data; exempelvis information från myndigheter och forskare, samla in data och kombinera befintligt material (t.ex. kartunderlag) på nya sätt och dra slutsatser av det.

Detta kan handla om en sammanställning av underlag från exempelvis länsstyrelsen i syfte att identifiera riskområden, och för att prioritera och planera åtgärder. Tänkbart material för detta är: översvämningskartering, lågpunktskartering, kartering av ras/skredrisker, GIS-information om förorenade områden och fjärranalys av satellitdata (CyanoAlert).

Styrande och organisatoriska åtgärder

Tillämpning av befintliga bestämmelser på nya sätt; exempelvis styrning genom detaljplan, hitta nya samverkans- och finansieringsformer, eller att ändra befintliga bestämmelser.
Exempel på denna åtgärdskategori är vägledningar och metodstöd, t.ex. Livsmedelsverkets ’Handbok för klimatanpassad försörjning av dricksvatten’.

Informativa åtgärder

Information och kommunikation i syfte att öka medvetenheten: exempelvis informera berörda aktörer om klimatrelaterade risker och rådgivning om lämpliga åtgärder.
Den hemsidetext du just nu läser är ett exempel på denna åtgärdskategori. Andra exempel handlar om publicerade rapporter, filmer, tematräffar och utbildningar. Konkreta vattenvårdsexempel som Mälarens vattenvårdsförbund tillhandahåller är information om algblomning via CyanoAlert och information om sjögull samt dagvattenutbildningar.

Tekniska och ekosystembaserade åtgärder

Praktiska och fysiska lösningar i syfte att antingen förhindra skada eller störning, eller minska dess omfattning. Denna åtgärdskategori kan handla om tekniska lösningar som kan vara på lägre eller högre teknisk nivå, eller så kan det handla om ekosystembaserade åtgärder eller en kombination av de två.

I stadsmiljö kan en kombination av tekniska och ekosystembaserade åtgärder handla om öppna dagvattenlösningar (t.ex. dagvattendammar), svämplan, gröna tak, skyddsvallar och minskad mängd hårdgjorda ytor. I naturmiljö kan det handla om att anlägga eller återställa våtmarker, skapa skyddade områden och bekämpa invasiva arter.