Frågor och svar

Om växten sjögull

Hur känner jag igen sjögull?

Sjögull är en så kallad flytbladsväxt med blad som liknar näckrosens. Bladen är cirka 8 cm  och har en rödprickig undersida. Blommorna utmärker sig med klargul färg och fem fransiga kronblad.  Utanför blomningstid skiljer du sjögull från näckros genom att titta på bladen. Sjögull har mindre blad och oftast ett tätare växtsätt. Den kan bilda tjocka mattor på vattenytan. 

Mer information om växten sjögull

Varifrån kommer sjögull? 

Sjögull kommer ursprungligen från Mellaneuropa och Asien. Växten planterades in i Sverige under senare delen av 1800-talet som prydnad i dammar och i syfte att förbättra fisket i sjöar. Sjögull har fortsatt att inplanteras fram till modern tid samtidigt som den successivt spridits till allt större vattendrag. På 1930-talet planterades den in i sjön Väringen i Lindesbergs kommun. Därifrån har den spridits via Arbogaån till Mälaren. 

Varför är den ett problem? 

Det ohejdbara och täta växtsättet innebär att sjögull sprids snabbt och tränger undan inhemska arter. På två månader kan sjögull skapa fem meter långa revor längs botten. Skuggningen som bladen skapar påverkar hela ekosystem. För människan utgör den också ett problem genom att försvåra fiske, friluftsliv och bad.   

Hur sprids den? 

Sjögull kan spridas både vegetativt och med frö. I Mälaren sker spridningen främst vegetativt genom att växten skickar utlöpare. Mänskliga aktiviteter som slåtter och båttrafik har ytterligare påskyndat spridningen genom att de växtdelar som slits av kan färdas till nya platser och bilda nya kolonier.   

Vad gör jag om jag upptäcker ett nytt bestånd av sjögull? 

Rapportera fyndet genom tjänsten invasivaarter.nu. Gör ingen åtgärd själv utan att först kontakta din kommun eller länsstyrelse. Att till exempel slå bort växten kan förvärra situationen. 

Mer information om vad du kan göra för att bekämpa sjögull

Är det tillåtet att sälja sjögull? 

Det finns i nuläget ingen lagstiftning som förbjuder försäljning. Det generella rådet från myndigheter som arbetar med naturvård är dock att varken sälja eller köpa den.   

Ungefär när förväntas sjögullen att börja växa igen i vår? 

Sjögull sprids främst på sommaren när bladen har kommit upp till ytan och båttrafiken är som störst. På våren, omkring april-maj, kommer plantorna upp för att sedan blomma juli till augusti och vissna ner kring oktober. Åtgärder i sjöbotten, såsom muddring, kan sprida sjögull även utanför växtsäsongen eftersom rötterna inte dör på vintern. 

Är sjögull ett problem på fler platser än i Mälaren? 

Ja. Sjögull finns rapporterat i minst ett femtiotal sjöar och vattendrag i Sverige, främst i mellersta och södra delarna av landet. Även i andra länder utgör sjögull ett problem, bland annat i Storbritannien och Kanada. 


Om bekämpningen och projektet

Hur går bekämpningen till? 

Genom åren har en rad olika bekämpningsmetoder testats i bland annat Kungsörs och i Tingsryds kommuner. De samlade resultaten visar att det mest effektiva sättet att bekämpa sjögull är genom att skugga den och därmed kväva den. Det går att göra genom bottentäckning eller med flytande ramar som kläs in i markduk. Ramarna är den vanligaste metoden och ger fördelen att det är lättare att ta bort dem när sjögullen har bekämpats. Nackdelen är att de täcker vattenytan och därmed omöjliggör för båttrafik.   

Mer information om metoden med flytramar

Varför går inte bekämpningen snabbare? 

Det kan vara frustrerande för alla som bor och verkar kring vattnet att se hur sjögull sprids från år till år. Tidiga åtgärder för att få stopp på sjögull hade gett en betydligt bättre situation i dag. Men i Arbogaån och Mälaren, liksom i Sverige i övrigt, har det tagit lång tid innan bekämpningsarbetet har tagit fart. Framför allt har kunskapen om sjögull och hur den ska bekämpas varit dålig. Det har heller inte funnits lagkrav eller direktiv kring ansvar och bekämpning.

År 2019 gick flera kommuner kring västra Mälaren samman tillsammans med Mälarens vattenvårdsförbund, Länsstyrelsen i Västmanland och Länsstyrelsen i Södermanland för att hjälpas åt med bekämpningen, vilket har gett resultat. Spridningen av sjögull har hejdats och bestånden har till och med minskat mellan 2019 och 2020. Den bekämpning som sker är dock resurskrävande och därmed också långsam. Att försöka genomföra arbetet enbart med kommunernas egen personal har visat sig vara omöjligt. För att kunna skala upp arbetet kommer projektgruppen i högre grad ta in entreprenörer. 

Hur såg strategin ut för bekämpningen?

Eftersom resurserna inte räcker till för att täcka alla bestånd har projektgruppen behövt prioritera bland insatserna. Små bestånd som är lätta att utrota innan de breder ut sig har varit prioriterade, likaså bestånd i eller nära naturreservat med känsliga miljöer. I möjligaste mån har bekämpningen även fokuserats till områden där risken för spridning är stor, såsom nära farleder.   

Varför deltar bara vissa kommuner i bekämpningen? 

Trots att sjögull skapar stora problem finns det inget lagkrav att bekämpa sjögull. Flera länsstyrelser och kommuner i Sverige har dock insett faran och bekämpar sjögull på frivillig basis. Svensk lagstiftning har fram till år 2020 enbart utgått från vilka arter som är registrerade i EU:s förteckning över invasiva arter. Eftersom sjögull finns naturligt i Sydeuropa kan den inte tas upp på EU:s lista. En nationell lista, som ska komplettera EU-förordningen, ska presenteras under 2022.   

Här kan du läsa mer om EU-förordningen om invasiva arter

Är det tillåtet att använda bekämpningsmedel mot sjögull? 

Nej. Vanliga bekämpningsmedel som ogräsättika och Roundup (glyfosat) är inte tillåtna att använda i eller i närheten av vattendrag eftersom dessa substanser är giftiga för vattenlevande organismer. Glyfosat bryts dessutom inte ned i vatten utan bara i biologiskt aktiv mark  (övre jordlagret med rik tillgång till bakterier och syreförsörjning). Det kan på så sätt förorena vattenmiljöer och skada Mälaren som dricksvattentäkt. Du bör ha ett skyddsavstånd till såväl brunnar och vattendrag vid användning av glyfosat.  

Varför finns ingen lagstiftning gällande sjögull så som det finns för andra invasiva arter? 

Svensk lagstiftning har fram till år 2020 enbart utgått från vilka arter som är registrerade i EU:s förteckning över invasiva arter. Eftersom sjögull finns naturligt i Sydeuropa kan den inte tas upp på EU:s lista. En nationell lista, som ska komplettera EU-förordningen, ska presenteras under 2022.   

Hur kan jag själv bidra till att minska spridningen? 

Följ de rekommendationer som finns genom att inte åka båt genom sjögullsbestånd. Hjälp till att sprida information till andra och rapportera om du upptäcker nya bestånd av sjögull genom tjänsten www.invasivaarter.nu. 

Mer information om vad du kan göra för att bekämpa sjögull

Har projektet drabbats av Corona på något sätt? 

Ja, till viss mån. Bekämpningen under 2020 kunde genomföras trots rådande pandemi men med viss försening. Tilltänkta informationsträffar har behövt ställas in.  


Om ekonomi och kostnader

Vem har stått för kostnaden för projektet? 

Huvudsakligen har sjögullsbekämpningen finansierats via bidrag, bland annat så kallade LONA- och LOVA-bidrag. Mellan 2019-2020 fick projektet en betydande finansiering från Hav- och vattenmyndigheten. De medverkande kommunerna; Eskilstuna, Västerås, Köping och Kungsör, har också bidragit med kontanta medel och arbetstid. 

Vad kostar det att bekämpa sjögull? 

En flytram som är 3 x 3 meter kostar ungefär 2 000 kronor att tillverka. Till det ska räknas personalkostnader för administration, transport, flytt och upptagning av ramar, kostnader för båt och bränsle samt informationssatsningar. Samtidigt pågår ett arbete för att effektivisera bekämpningsmetoden för att få ner kostnaderna på sikt.