Mälaren är Sveriges tredje största sjö och har ett medeldjup på 12,8 meter och ett största djup på 66 meter. Mälarens huvudsakliga utlopp är Norrström som har en medelvattenföring på drygt 160 kubikmeter per sekund.

Avrinningsområdet
Mälarens avrinningsområde är 22 600 kvadratkilometer stort, vilket motsvarar ca 5 % av Sveriges yta. De flesta stora tillflödena finns i västra Mälaren. Fyra av de stora åarna, Arbogaån, Hedströmmen, Köpingsån och Kolbäcksån som mynnar där svarar för hela 46 % av tillrinningen. Ytterligare 24 % av den totala tillrinningen tillförs västra Mälaren med Eskilstunaån, Svartån och Sagån. I norr svarar Örsundaån och Fyrisån för 11 % av tillrinningen och resten kommer med små tillflöden från närområdet runt sjön. Sex län och ett 50-tal kommuner ligger mer eller mindre inom Mälarens avrinningsområde.

Mälaren – en viktig dricksvattentäkt
Mälaren utgör dricksvattentäkt för mer än två miljoner människor fördelat på åtta större uttag för kommunal vattenförsörjning och ett 20-tal mindre anläggningar. Uttaget för dricksvattenförsörjning uppgår totalt till ca 8 m3/s.

Utsläpp i Mälaren
Mälaren är recipient för olika typer av utsläpp. En volym som motsvarar drygt 5 % av det vatten som lämnar Mälaren genom Norrström tillförs via kommunala avloppsreningsverk, dagvatten och industrier. Detta är ett för svenska förhållanden intensivt recipientutnyttjande. Den befolkningstillväxt som pågår i Mälarregionen innebär en ytterligare tillförsel av föroreningar om inga åtgärder vidtas. När det gäller växtnäringsämnen kommer den största delen från jordbruksmarken som framförallt finns längs ådalarna och i sjöns närområde. De kommunala reningsverken svarar för en förhållandevis stor andel av kvävetillförseln (ca 25%) till Mälaren. Utsläppen från glesbygdens enskilda avloppsanläggningar är också betydande, framför allt vad gäller fosfor.

Riksintressen i Mälaren
I naturresurslagens tredje kapitel är Mälaren i sin helhet upptagen som riks- intresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns, och turismens och friluftslivets intressen skall särskilt beaktas. Det innebär att Mälaren hör till de särskilt värdefulla områden som redan i själva lagtexten har utpekats som riksintresse.

I Mälaren bedrivs yrkes- och sportfiske. Hela Mälaren är avsatt som riksintressanta fångstområden för yrkesfisket, Galten är dessutom riksintressant uppväxtområde för gös. Ett 30-tal personer bedriver ett småskaligt yrkesmässigt fiske i Mälaren. Den ekonomiskt viktigaste fiskarten i Mälaren är gös. Även ål är ekonomiskt viktig och fiskas på dispens från det generella ålfiskeförbudet. Övriga arter som fiskas yrkesmässigt är främst gädda, abborre, siklöja och lake. Delar av fångsterna exporteras till kontinenten men säljs även lokalt hos fiskare och finns i butiker och restauranger i regionen. Gädda, gös och abborre är uppskattade arter hos sportfiskare. Fritidsfisket med nät har minskat i omfattning till förmån för fiske med handredskap.

Mälaren och tillflödena regleras
Många sjöar i tillrinningsområdet är reglerade för kraftproduktion. Vattenkraft utvinns vid ett 90-tal kraftverk. Mälaren själv har reglerats i olika etapper men har sedan 1960-talet en samlad reglering. Genom regleringen har lågvattenstånden höjts, vattenståndsvariationerna utjämnats och saltvatteninströmningen minskat. En ny vattendom för Mälarens reglering förväntas under 2014 och medför bland annat en ökad möjlighet att tappa ur vatten ur Mälaren för att förhindra översvämningar. Stockholm stad ansvarar för ansökan om ny reglering .

Sjöfart
Mälaren utgör en viktig transportled genom den så kallade Mälarleden som sträcker sig från Södertälje till hamnarna i Västerås och Köping. Årligen passerar ca 4500 fartyg Södertäljekanal med en godsmängd om drygt 4 miljoner ton. Merparten är ingående gods, bl a olja och kemikalier.

Vattenkvaliteten i Mälaren påverkar värdena
Mälarens värde som vattentäkt, för den biologiska mångfalden, för fiske och för friluftsliv är beroende av vattenkvaliteten.