Riskanalys av Mälaren som dricksvattentäkt och ekosystem

Bakgrund

Mälaren är en fantastisk vattentäkt för miljoner personer från Västerås i västra Mälaren till Stockholm i Östra Mälaren. Bara i Stockholms län är det över 2 miljoner personer som får sitt vatten från dricksvattenverk som tar sitt råvatten från Mälaren enligt den regionala vattenförsörjningsplanen 2018 (Länsstyrelsen i Stockholms län). Enligt med RUFS, Regional utvecklingsplan för Stockholms län 2050, förutspås det att inom en relativ snar framtid är det över 3 miljoner personer som får sitt dricksvatten från Mälaren (Länsstyrelsen i Stockholm).

Trots att Mälaren är en extremt viktig vattentäkt, särskilt för invånarna i Stockholms län, saknas i dagsläget en sammanhållen, mer detaljerad, beskrivning av vilka verksamheter som riskerar att förorena Mälaren. Det som finns idag är splittrat och kunskapen är oftast begränsad till mindre delar av Mälaren. Det finns en del att hämta i VISS, men det är inte så specifikt och inte så lätt att få en överblick över hur det ser ut för hela Mälaren. Det saknas också spridning till en bredare intressentgrupp av lättillgängligt kartdata av prioriterade riskobjekt.

Det finns en riskanalys gjord för vattenskyddsområde Östra Mälaren 2018 (SWECO, 2018). Där fokuserade man på situationen här och nu, riskobjekt och riskhändelser inom vattenskyddsområdet och med fokus på akuta risker, t.ex. bräddning, olyckor, muddring m.m. Det som saknas i den riskanalysen är bland annat risker med klimatförändringar, regionala utvecklingsplaner som förändrar t.ex. markanvändning (Länsstyrelsen i Stockholms län) och kontinuerliga utsläpp av persistenta ämnen från påverkanskällor i och runt hela Mälaren, tex PFAS, som långsiktigt innebär en reell risk.

Det är detta vi vill skapa genom att samla in det data som vi vet finns hos flera aktörer som länsstyrelser och kommuner, men som många gånger inte är allmänt tillgängligt eller åtminstone inte lättillgängligt, och sedan åskådliggöra det på ett pedagogiskt sätt med hjälp av kartor och text.

Frågan om vilken hotbild som finns kring Mälaren kommer ofta upp i olika sammanhang, och det finns idag ingen sådan sammanställning. För att kunna se sammanhanget och förstå att det som händer i t.ex. västra delen av Mälaren eller långt upp i avrinningsområdet kan påverka Mälaren som dricksvattentäkt, behövs en helhetsbild. Den här riskanalysen kan bli ett värdefullt kunskapsunderlag för aktörerna i Mälarens avrinningsområde och kan användas i fortsatta diskussioner för att få till stånd ett gemensamt arbete för att långsiktigt skydda Mälaren både som dricksvattentäkt och som ekosystem. Det har också framkommit önskemål från kommuner om att det är bra med en regional analys där man kan visa vilka åtgärder som är prioriterade för en enskild kommun. Om de också kan visas i ett sånt här dokument att det är prioriterat för hela Mälaren att kommunen arbetar med en viss fråga/åtgärd för att minska risken, skulle det ge mer tyngd åt att få resurser till åtgärderna.

Det saknas för närvarande ett nätverk för att arbeta med dessa frågor som kan förena de olika intressenterna gällande dricksvatten runt Mälaren. Ett sådant nätverk är viktigt för att få ett effektivt och bra arbete och därför vill Mälarens vattenvårdsförbund medverka till att bygga upp ett sådant nätverk och den här kartläggningen kan fungera som naturlig plattform att starta upp det kring.

Syfte och målsättning

Syfte:
– Att besvara frågan om vilka risker för Mälaren som vattentäkt och ekosystem som olika verksamheter i avrinningsområdet innebär.
– Att besvara frågan om vilka områden som vi har otillräcklig kunskap i för att kunna göra en riskbedömning och var det skulle behövas mer information/undersökningar/kartläggning.

Mål:
– Att framställa en sammanfattande rapport med kartbilder som illustrerar risker och påverkan inom Mälarens avrinningsområde, som berör Mälaren som dricksvattentäkt och dess vattenkvalitet.

– Att bygga nätverk med vattenverk, länsstyrelser och kommuner i Mälarens avrinningsområde för att arbeta med frågan om att bevara och förbättra Mälarens vattenkvalitet och funktion som dricksvattentäkt, både nu och fortsättningsvis.

– Att sprida information om resultatet till både tjänstemän, politiker och allmänhet.

– Att med detta kunskapsunderlag som bas, påbörja en diskussion med aktörerna i avrinningsområdet för att längre fram nå en samsyn (att nå en samsyn ligger längre fram och fortsätter efter projektets avslut) om vilka åtgärder som är prioriterade att arbeta med tillsammans för att skydda Mälaren särskilt som dricksvattentäkt, men även som ekosystem.

Avgränsning i projektet

Projektet begränsas geografiskt till Mälarens avrinningsområde.

Mälarens avrinningsområde är stort och mycket komplext med stora befolkningscentra. Avrinningsområdet omfattar fyra län och det är inte möjligt att analysera risker inom hela detta område. Projektet har därför avgränsats till Mälaren och ett strandområde på ca 300 m runt sjön och där även större tillrinnande vattendrag har beaktats. Vilka vattendrag som ingår visas i tabell 2.

Genomförandebeskrivning

Projektet inleds med en inventering av viktiga intressenter genom ett antal intervjuer och utskick av enkäter:

  1. Identifiera viktiga intressenter, skicka ut information om projektet till dessa samt en förfrågan om att ingå i ett nätverk om dricksvatten och arbete för förbättrad vattenkvalitet i Mälaren.

Arbetet startar med att intervjua beredningssekreteriaten på länsstyrelserna runt Mälaren samt ansvariga vattensamordnare på Vattenmyndigheten i Norra Östersjön och samla in det underlagsdata man har fått fram när man har gjort riskanalys och påverkansanalys inom Mälarens avrinningsområde inom vattenförvaltningen de senaste två åren.

Här finns data för:
– miljögifter
– näringspåverkan
– hydromorfologisk påverkan.

I första hand gäller det den del av avrinningsområdet som ligger i Stockholms, Uppsala, Södermanland och Västmanlands län, men till viss del kan även Örebro län (Hjälmaren) vara aktuellt att ta med. Beredningssekretariaten i de fyra Mälarlänen är redan informerade om projektet.

Data från t.ex. sportfiskarna och LIFE IP Rich Waters över fysiska förändringar kan komplettera inventeringen.

Det data som inte finns i gemensamma databaser, behöver vi samla in från berörda kommuner runt Mälaren och ev andra myndigheter.

Övrigt som bör ingå i inventeringen är:
– Invasiva arter
– Klimat – riskområden
– Översiktsplaner över exploatering i kommunerna
– Sjöfart
– Envo-map för uppströmsarbete. Här finns alla verksamheter inlagda från Miljöreda på kommunerna med kemikalielistor i systemet. Det gäller då att utveckla den delen som går in i Mälaren.
– Underlagsdata från riskanalysen Östra Mälaren
– Ekosystemet och möjliga ekosystemtjänster.
– Ekosystemtjänsternas betydelse för ett väl fungerande ekosytem.

Den insamlade informationen bearbetas och sammanställs. Nätverket för granskning och ev. kompletterar med ytterligare data.

Inkomna data analyseras och kartmaterial framställs (GIS): kartorna kompletteras med beskrivande texter. Om möjligt kommer ett webbaserat kartverktyg att användas. All använd källdata antecknas och redovisas. Redovisning bör finnas både som helhet för Mälaren, men även uppdelad på de olika vattenförekomsterna där det är intressant.

En analys över var det saknas dataunderlag för att göra en bra riskbedömning och förslag på behov av kompletterande undersökningar kommer att göras.

Materialet presenteras i en sammanfattande rapport som publiceras i oktober 2020 samt på seminarium/workshop i januari 2021. Med denna workshop startas processen att diskutera behov och prioritering av åtgärder framåt.

Om du vill veta mer om riskanalysen eller bidra på något sätt, kontakta Ingrid Hägermark på Mälarens vattenvårdsförbund, e-post ingrid.hagermark@lansstyrelsen.se eller tel. 010-224 93 72.